Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur en grupp barn och föräldrar från en utvald förskola uppfattar och resonerar kring samt reagerar på begreppen flicka, pojke och hen. Samtal med barnen kring innehållet i en könsneutral barnbok vid högläsning har även varit en del av denna studie. Våra frågeställningar är: Vilka är dessa barns uppfattningar om begreppen flicka och pojke? Hur tolkar dessa barn innehållet i en könsneutral barnbok? Hur uttrycker sig föräldrar från denna förskola kring begreppen flicka, pojke och hen? Studien har varit av intresse då begrepp som könsmönster och det könsneutrala är något som påverkar förskolans verksamhet enligt förskolans läroplan. Vår empiri har utgjorts av samtal med barn kring innehållet i en könsneutral barnbok och deras uppfattning om begreppen flicka och pojke.

Studera hur flickan konstrueras i de båda barnböckerna för att sedan se hur dessa speglar sig i 1970-talet respektive 2000-talets samhälles syn på barn. Studiens valda teori är genusvetenskap. I analysen använder vi Nikolajevas och Edströms metoder om barnbokens struktur, dessa är studiens analysverktyg. Med dessa metoder tittar vi på flickans konstruktion i de båda barnböckerna. Flickans konstruktion i barnböckerna återspeglas i hur samhällets syn är på barn då boken är skriven. Dessutom är det tydligt att flickans konstruktion har förändrats från 1970-talet ti1l idag..

Det uppdrag som vi har fått är att konstruera en utrustning som ska automatisera påhasplingsprocessen vid tillverkning av bandstål. Målet med det här examensarbetet är att ta fram ett produktionsunderlag åt uppdragsgivaren som ska ligga till grund för fortsatt arbete.Produktionsunderlaget ska innefatta ritningar, inköpslista för komponenter och en kostnadsberäkning. En förstudie genomfördes där vi besökte en av Sveriges största bandstålstillverkare för att undersöka vilka lösningar de hade på vårt problem. Utifrån det vi sett gjordes en konceptgenerering som ledde till det koncept som vi gick vidare med.Under arbetets gång har vi lagt stor vikt vid att göra konstruktionen så enkel som möjlig för att få en rimlig tillverkningskostnad. Vi har också tagit hänsyn till att konstruktionen ska integreras med befintlig utrustning.

En undersökning, med utgångspunkt i talspråksgrammatiken, av den grammatiska konstruktionen x-som-x syntaktiska, pragmatiska och semantiska aspekter..

I uppsatsen studeras hur konstruktionen av en folkkonstnär sker i två porträtterande texter mot en bakgrund som ifrågasätter logiken i konstruktionen.I uppsatsen tecknas en levnadsberättelse över Bernhard Jönsson, Färgaryd. Exempel ges på hans oljemåleri vilket sätts i sammanhang med den modernistiska epoken. Postmodernistiskt idégods jämförs med sydsvenskt bonadsmåleri för att finna likheter. Därnäst granskas två texter som presenterar Bernhard Jönsson som folkkonstnär.Författaren belyser genom sina exempel hur konstruktionen av folkkonstnären bygger på ignorerande av vissa fakta. Analyserna av presentationerna visar hur folkkonstnären blir utsatt för generaliseringar, mytifiering och avintellektualisering.

Det uppdrag som vi har fått är att konstruera en utrustning som ska automatisera påhasplingsprocessen vid tillverkning av bandstål. Målet med det här examensarbetet är att ta fram ett produktionsunderlag åt uppdragsgivaren som ska ligga till grund för fortsatt arbete.Produktionsunderlaget ska innefatta ritningar, inköpslista för komponenter och en kostnadsberäkning. En förstudie genomfördes där vi besökte en av Sveriges största bandstålstillverkare för att undersöka vilka lösningar de hade på vårt problem. Utifrån det vi sett gjordes en konceptgenerering som ledde till det koncept som vi gick vidare med.Under arbetets gång har vi lagt stor vikt vid att göra konstruktionen så enkel som möjlig för att få en rimlig tillverkningskostnad. Vi har också tagit hänsyn till att konstruktionen ska integreras med befintlig utrustning.

Min empiriska studie grundar sig på intervjuer av 9 kvinnor mellan 17 och 46 år som själva sett sig som ?duktiga flickor?. Syftet har varit att öka kunskapen om duktiga flickors upplevelse av sin skoltid. Jag har använt mig av enskilda kvalitativa intervjuer som har bandats, transkriberats och kodats för att sedan kategoriserats. Litteraturen jag läst kring ämnet visar att det i första hand är läraren som ställer höga krav på enskilda elever och frambringar rollen som duktig flicka.

 Flickor med AD/HD upptäcks ofta inte i tid vilket kan ge konsekvenser inom flera områden under uppväxten. Syftet med denna uppsats var att bidra till en ökad förståelse kring hur diagnosen AD/HD kan påverka livet under uppväxten för flickor. Sex vuxna kvinnor med AD/HD intervjuades för denna studies syfte. Studien grundade sig i kvalitativ metod med hjälp av fenomenologisk tolkning samt meningskoncentrering vid sammanställning och analys av intervjumaterialet. Undersökningen fokuserade på sex centrala teman; diagnosens betydelse, skola, fritid, familjen, jämnåriga relationer och självuppfattning. Resultatet förtydligade att dessa centrala teman är betydelsefulla områden för en flicka med AD/HD under uppväxten.

Denna uppsats behandlar konstruktionen av Vänsterideologi i den svenska partipolitiken under 2001-2013. Uppsatsen förhåller även sitt material och sina fynd till teoretiseringar om Ideologiernas Död och Vänsterns Pånyttfödelse. Det är främst Socialdemokraterna (S) Vänsterpartiet (V) och Kommunistiska Partiet (KP) som undersöks i denna studie. Detta görs med idé- och diskursanalys på partiprogram, valmanifest och TV-sända debatter. Konstruktionen av Vänsterideologi ställs sedan i förhållande till teorin om Ideologiernas Död kontra teorin om Vänsterns Pånyttfödelse..

Uppsatsen bygger på en undersökning av Veckorevyns du-tilltal under en tjugoårsperiod: 1990-2010. Vi har inspirerats av Gunnar Qvists bok Konsten att blifva en god flicka (1978) som tar upp olika handböcker om kvinnor för kvinnor. Vi frågar oss om du-tilltalet skapar en bild av hur en ung kvinna ska vara? Om det syns någon förändring över tid? Är det kanske så att Veckorevyn är dagens handbok för flickor i konsten att blifva en god flicka? Studien omfattar både en kvantitativ undersökning samt en kvalitativ undersökning i form av närläsning av tio artiklar. I närläsningen har vi använt oss av Britt Hulténs Journalistikanalys (2000).

Min utgångspunkt för uppsatsen var fenomenet duktig flicka. Orsakerna, upptäckten, förståelsen och konsekvenserna av fenomenet har genom tidigare forskning inom bland annat sociologi, psykologi och arbetsvetenskap sökt härledas till exempelvis kvinnor och mäns olika uppfostran, nationell politik och organisationsstrukturer. I samband med dessa studier har begreppet duktig flicka ofta efterföljts av ord med negativ klang som exempelvis "-syndromet". Detta "pessimistiska" angreppssätt gentemot begreppet samklingade inte med min utgångspunkt. Jag lyfte fram alternativa sätt att förstå fenomenet duktig flicka och fokus låg på genusaspekten.

Vi har genomfört en studie på en specifik förskoleavdelning där vi undersökte hur pedagogerna på avdelningen interagerar med flickor respektive pojkar. Vårt syfte med studien var att se om pedagogernas arbete bygger på särskilda genusnormer och genusvärderingar, och hur dessa i så fall kommer till uttryck. Genom utförda observationer och intervjuer som förstärkts med visuellt material i form av fotografier har vi försökt ge konkreta exempel på hur föreställningar om begreppen ?flicka? och ?pojke? konstrueras i sociala sammanhang och i interaktionen mellan pedagoger och barn. Vår studie visar att pedagogerna är både medvetet och omedvetet aktiva i formandet av könsrelaterade normer, traditioner och värderingar.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur skolkuratorer definierar begreppet självskadebeteende, hur frekvent de anser att beteendet är på respektive skola samt vilka orsaker till självskadebeteende de anger. Uppsatsen undersökte vidare skolkuratorernas arbete med flickorna samt deras upplevelse av detta arbete. Sex kvalitativa intervjuer med skolkuratorer genomfördes.Det framkom att skolkuratorerna definierade självskadebeteende som ett begrepp som rymmer en mångfald av beteenden. Kuratorerna hävdade att det inte gick att ge något enhetligt svar till varför en flicka skadar sig själv, utan detta varierade från flicka till flicka. Krav och ideal i dagens samhälle nämndes dock särskilt.

Föreliggande studie behandlar ämnet barnröst ur ett könsperspektiv. Syftet med studien är att undersöka om det vid lyssnarbedömningar av ljudinspelade standardiserade fraser är möjligt att identifiera könstillhörighet hos barn i åldrarna 3;0-4:0 år. Fyra logopeder med lång erfarenhet inom röstlogopedi skattade rösterna beträffande kvalitet. En perceptuell lyssnarbedömning genomfördes med logopedstudenter vilka identifierade könstillhörighet korrekt i 55% av röstinspelningarna. Fördelat på kön var identifieringen av pojkarna något säkrare (60%) jämfört med flickorna (57%).

Syftet med studien är att belysa hur barn i åldrarna tre till fem år tänker kring genus. Barnen fick lyssna på sagan ?Prinsessan Papperspåse? (Robert N. Munsch, 1980) och intervjuades sedan med utgångspunkt från sagan. Resultatet visar att barnen tänker relativt lika kring genus oberoende av kön och ålder.